måndag, mars 23, 2009

Sjukling

Under de senaste dagarna har jag har sett våren lysa utanför fönsterrutan men inte kommit dit, ut. En två kilo tung taggboll flyttade in i mitt huvud och stack mig så fort jag rörde mig minsta lilla. Ont i huden, vaderna, ryggen, skuldrorna, nacken, händerna, ögonen och så klart - huvudet. Jag visste knappt att jag hade så många kroppsdelar. Basal kroppskännedom släng dig i väggen, influensan har gjort mig bra mycket mer medveten om min kropp. Jag borde vara mer tacksam för att den vanligtvis fungerar. För det suger verkligen att inte kunna gå till skolan, hur mycket man än vill och behöver. Det hjälper ju inte att jag kodade artiklar i mina feberdrömmar, dom ligger ändå kvar i skolans server och väntar på mig. Men i dag har jag faktiskt varit nästan feberfri, och hyperaktiv inombords av all trisstess. Så, i morgon hoppas jag på att kunna ta tag i projektarbetet igen.

För övrigt har jag kommit på fler saker att vara tacksam för:
- Fina kompisar som hör av sig och visar att dom bryr sig. Och som skickar sms som påminner om att teve sänder "SM i höga hopp" (internt kurslitteraturskämt)
- Att jag är uppvuxen på landet och därmed alltid ser till att ha ett basförråd med mat hemma.
- Att det bara tar tre minuter att gå till affären (kanske det dubbla med feber dock) om jag trots allt verkligen behöver något.

6 kommentarer:

Ellinor sa...

Usch, din stackare. Hoppas verkligen att febern lämnat din kropp idag och att du åter igen känner dig pigg och alert. Man kan ju bli uttråkade av mindre...
Kram på dig

Anonym sa...

Hoppas den där förbaskade taggbollen har försvunnit ur ditt huvud, så du kan återgå att känna dig som en människa igen. Det är så frustrerande och tråkigt att ligga hemma, utslagen av sjukdom. :/ Krya på dig det sista, så ses vi kanske i skolan! Kramis

SW sa...

Hej, jag hittade din blogg hos Linn! Vad bra du skriver, vilken överlevare du är.
Kram Sofia

Anonym sa...

Krya på dig fina!
Vila, vila och åter vila samt fyll på ordentligt med vätska och näring samt febernedsättande så hoppas vi att du nsart är på benen igen!

massa kramar med värme och omtanke

Anonym sa...

Hoppas du mår bättre nu vännen! Hör av dig så ses vi nån dag =) kramar

carolina sa...

halkade precis in här...intressant läsning och en del igenkännande =) ta hand om dig, och krya!